Jag har säkert skrivit om det förut, att jag då och då går runt en liten sjö (ett varv kan vara 3-4 kilometer). Ibland går jag även med stavar. 

Igår gick jag ETT varv, hade velat gå minst två varv, både för motionens/konditionens skulle och för viktens! Men det var fläckvis väldigt halt och jag hade ju tyvärr oturen att halka omkull på ett annat ställe i stan den 6/12.  Men framför allt berodde allt igår på att det kändes som att jag höll på att tappa byxorna så jag kände mest för att gå hem!

Visst KAN det bero på att jag har gått ner lite i vikt (jättebra i så fall). Men... jag hade ju samma jeans och leggings även dagen innan. Vilken himla tur trots allt att alltihop inte rasade ner för benen på mig! Huj, så pinsamt DET hade varit...

Det kan vara riktigt knepigt i språket emellanåt. En läkare ÄR ju en doktor, men man kan ju vara doktor utan att vara läkare. DÅ handlar det ju om en akademisk titel.

Men visst kan det vara lite intressant att tänka på...

Igår bärjade jag på två nya böcker; Alba som finns på min läsplatta Adlibris Letto och Misterioso som är en pappersbok som pocket.

ALBA

Beskrivning:

I en framtid, farligt nära vår egen samtid, har mänskligheten tagit det avgörande språnget och lämnat solsystemet. Alba som flyr en eländig uppväxt, tar sig till Mars och väl där nästlar hon in sig på forskningsbasen Elysium. När en expedition sänds ut för att utforska en ny planet är hon en otippad deltagare bland de andra forskarna. Men det visar sig att farliga krafter finns med i spelet och alla deltagarna har inte enbart goda intentioner. När de väl står öga mot öga med planetinvånarna blir mötet brutalt och allt förändras.

"Precis så nervigt som science fiction ska vara" Skånska Dagbladet

"Kristina Hård placerar sig mitt i genrens kärna" Helsingborgs Dagblad
Andra upplagan 2011. Omslagsbild av författaren. Finns även utgiven i inbundet format av Kabusa Böcker 2009.

Lägger här upp ett par recept. Vad jag vet har jag inte gjort något av dem själv, möjligen det första någon gång.  Åt det hos föräldrar idag. Pajen har jag inte ätit på flera år men minns att den hade en mild och mycket smarrig smak.

Ananas-kassler

500 g kassler

1 burk (567 g) ananas i skivor

1 ½ dl grädde

1-2 msk tomatketchup

salt, peppar

1 ½ dl riven ost

(Ta bort eventuella ben och skär kasslern i cirka ½ cm tjocka skivor)

Placera dem på ett smort ugnssäkert fat.  Lägg på de avrunna ananasskivorna.  Smaksätt grädde med ketchup, salt och peppar. Häll blandningen över ananasen.  Strö på riven ost.  Gratinera rätten i 225 graders ugnsvärme, 10-15 minuter eller tills ytan fått färg.  Servera med ris eller potatismos och grön sallad.

Ananaspaj

En paj som passar både till efterrätt och kaka till kaffet.

Blanda 3 dl vetemjöl, 1 dl socker och 2 tsk vaniljsocker i en skål.  Finfördela 150 g kallt smör med fingertopparna i mjölblandningen och låt sedan degen vila en stund i kylen.

Kavla ut degen till en platta, lagon stor att täcka botten och kanten i en form, 24 cm i diameter.  Stick i bottnen med en gaffel.  Blanda ihop en fyllning av 2 ½ dl creme fraiche, 1 ägg och 1 burk ananaskross utan spad.  Häll fyllningen i pajskalet och lägg degremsor ovanpå, om du har deg över.  Grädda i 200 grader i 20 minuter. Bjud färska bär, glass eller vispad grädde till.

...heter boken (pocket) som jag började på igår kväll.

Beskrivning:

"En kulen höstkväll hittas en kvinna hängande i en snara i sin sommarstuga vid en ensligt belägen sjö. Det verkar inte vara något mystiskt med hennes död, men när Erlendur får ett kassettband med en inspelning av en seans kvinnan deltog i strax före sin död, känner han att han måste gräva i hennes historia och ta reda på varför hennes liv fick ett så plötsligt och tragiskt slut. Samtidigt blir han engagerad i gamla olösta mysterier med försvunna människor och får tampas med spöken från sitt eget förgångna.

Erlendur Sveinsson är en av den nutida isländska litteraturens mest älskade figurer: den excentriske polismannen under vars sträva yta döljer sig en stor humanitet har fascinerat läsare såväl hemma på Island som ute i världen under de gångna åren. "

"Vattenänglar" som jag skrev om här, läste jag också ut igår kväll.  Boken är väl på sätt och viss rätt spännande, men också "träig".  Lite konstigt slut och jag har lite svårt för de oftast lösryckta meningarna och ibland bara enstaka ord!

...lär visst räcka för att man ska kunna spela ett instrument, t.ex piano riktigt bra.  Jag försöker ju spela efter noter på keyboard (eller piano när jag har tillgång till ett sådant, t.ex hos mina föräldrar.). Men spelar mycket på gehör också.

Skulle vara jättekul om jag kunde få ut något här i bloggen och att bränna ner på en CD.  Kanske rentav sälja något också...

Enligt mina noteringar hag jag komponerat 241 melodier i olika rytmer (inklusive två UTAN komp). Ett 40-tal texter har det blivit också.  Jag har inte komponerat något sedan den 17 februari 2009, har jag lagt märke till så det börjar väl liksom bli dags nu!  Håller på med "Vårsång" utan komp på mitt ena keyboard men det bör bli något med komp snart igen också.  "Vårsång" blir det ju noter till också och kanske någon vill spela den...?

...och runt 9-9.30 fick jag äntligen mitt körkort.  Självklart finns det massor av folk som har haft "lappen" betydligt längre.  Men det finns förstås många som har haft den betydligt kortare tid också och många som inte har något körkort alls, kanske beroende på att de inte har åldern inne eller helt enkelt inte haft tid eller ens lust.

Jag bodde ju drygt 19 år i Stockholms-trakten och då hade jag ju fin tillgång till kommunaltrafiken och åkte lite här och där med ett SL-kort (dvs. med Storstockholms Lokaltrafik).

Minns den morgonen för nio år sedan hur lycklig och lättad jag kände mig.  Ringde först från min mobil och fick prata med mina föräldrar.  Sedan ringde jag till en nu 91-årig kvinna som frågade om jag är lycklig nu.

En äldre inspektör hade sagt att han tyckte att jag gjort mig förtjänt av ett körkort idag!

Jag körde upp manuellt men har sedan dess bara fått köra en bil med automatväxel, men det har absolut sina fördelar det också.

...heter en bok av Mons Kallentoft som jag började läsa igår kväll.  Jag har bara kommit till sidan 26 men den skall ju vara bra så...

Den här boken och en nyare atlas (kartbok alltså) har jag köpt som ny medlem i Bonniers bokklubb. Som premie fick jag ett fint serveringsfat och två porslinsskålar.  Betalade 99 kronor för allt detta!

Beskrivning:

Malin Fors - en beroendeframkallande hjältinna

Kriminalinspektör Malin Fors är våldsrotelns stjärna. Envis och skicklig, intuitiv och intelligent. Besatt. Ständigt på flykt från sig själv, uppslukad av arbete.

En septemberonsdag kallas hon till en villa i ett av Linköpings finare områden. Ett gift par har hittats mördade i sin jacuzzi. Nakna och isblå i ett vatten som inte längre är genomskinligt klart. Deras femåriga adoptivdotter Ella är försvunnen och ett intensivt sökande inleds. Är flickan vid liv och har förts bort? Eller har hon försökt rymma från mördaren och drunknat i Stångån?

Medan tunga regnmoln vakar över staden dras Malin Fors och hennes kolleger in i ett fall där gränserna har blivit otydliga. Mellan döda och levande, mellan gott och ont. Utredningen tvingar henne att konfrontera sina egna demoner, och begäret att låta alkoholen sudda ut verkligheten är starkare än någonsin. Men hon vet att hon inte får ge upp. Hon kan inte svika Ella. Hon måste hitta henne och den som dödade hennes föräldrar.

Vattenänglarär den första delen i en ny serie om Malin Fors, inspirerad av de fyra elementen.

"Kallentoft briljerar. Spännande, skickligt konstruerad, briljant språk och genomarbetade person- och miljöskildringar." Svenska Dagbladet 

" ... Kallentoft är konstnär på riktigt, så han tar ännu några steg, in i den verklighet där självrättfärdigheten släpar på tunga skuggor. ... Läsvärd, levande, obönhörlig. ... Mons Kallentoft tillhandahåller inga moralrelativistiska bakdörrar. Det gör honom till en mycket bra författare."
Göteborgs-Posten

"Till skillnad från Kallentofts senaste deckare, 'Den femte årstiden', som handlade om den rena ondskan, så drivs brottsligheten den här gången inte bara av de genomonda, utan också av dem som vill väl. … Kallentofts persongalleri blir mer levande för varje bok, och det ska bli intressant att se vad som händer både med Sand och Fors i de kommande romanerna."
Svenska Dagbladet

"Kanske är 'Vattenänglar' Mons Kallentofts allra bästa kriminalroman. Hittills, vill säga. Språket har han alltid haft, likaså nerven och intrigsnickeriet. Och Malin Fors var redan från början en av de intressantaste huvudpersonerna på den svenska deckarscenen. ... Den här gången är allt en enda väl sammanhållen helhet. ..."
Östgöta Correspondenten

"Med 'Vattenänglar' inleds en ny romansvit med de fyra elementen som grundtema. Den förefaller bli lika suggestiv och säregen som de tidigare. ... Hans romaner är inte för alla - men de har en intensitet som de är ensamma om i genren."
Sydsvenska Dagbladet

"Hans berättelser är rena mordgåtor med grymma undertoner, men kritiken mot samhällets mörka sidor och strukturella problem får den medvetne läsaren själv läsa in. Men det gör ingenting alls för Kallentoft är en duktig stilist, skapar karaktärer med styrka och personlighet och hans intriger håller från första till sista sidan. Nu återstår tre nya element att se fram emot de närmaste åren."
Nerikes Allehanda

"En poetiskt laddad titel som, skulle det visa sig, väl svarade upp mot den mycket genomtänkta och välskrivna kriminalromanen. ... Kallentoft lämnar definitivt ingenting åt slumpen. Njutbart är det att lära känna hans djupt mänskliga mångbottnade karaktärer. Njutbart är det också att upptäcka hur väl kuggar hakar i varandra. ... Därtill utgör Kallentofts språk, karaktärsutveckling och konfliktupptrappning, ytterligare en källa till njutning. Precist, avskalat och med en poetisk touch. En av de bästa svenska kriminalromaner jag läst på länge."
Kulturdelen

"Kallentoft har en helt egen stil bland svenska deckarförfattare. Och jag gillar det skarpt. Hans fabulerande har både något mystiskt och mytiskt över sig. Malin Fors är en romanfigur som det är lätt att gilla. Hon slåss med sina alkoholproblem, trillar ibland dit, och har en närmast neurotisk livsstil och arbetsmoral som ökar trovärdigheten i det man läser. Språkbruket är koncentrerat och fokuserat och Mons Kallentoft synes ha fullständig koll på vad han gör."
Mariestads-Tidningen
"Som mest spännande är 'Vattenänglar' när brottsutredningarna tar störst plats, som sorligast och känsligast är boken när Malin Fors privatliv inte står pall för vad hennes yrkesliv gör med henne och som intressantast är den när gränsen mellan det onda och goda, om inte suddas ut, så åtminstone blir väldigt svår att säkert skönja."
Östgöta Correspondenten
"Mons Kallentoft levererar spänningslitteratur som fungerar och en stark indignation över cynisk människohandel."
Arbetarbladet