...försöker jag i största möjliga mån att undvika. (om det inte handlar om något tekniskt). Skriver berättelser och mest deckare/kriminalhistorier.  Läser man berättelser av det slaget förväntar sig ju knappast att få sitta och gapskratta precis...

När jag var i Israel 3-10 april 1990 stod vår reseledare en gång och läste ur Bergspredikan.  Han sa då bl.a att det flöt blod även på Jesu tid... Jo, så var det säkert, men skillnaden idag är att media genast skriver om nåt, så det blir lite som att det som händer imorgon, kanske nästa vecka eller senare ändå, fick vi veta igår...  Ja, lite så känns det allt många gånger numera...

Då det har hänt så mycket de senaste åren, har jag inte hunnit skriva så mycket i den.  Men jag har en tidning i datorn med enbart positiva nyheter. Skriver jag ut blir det på vanligt skrivpapper. Hoppas komma igång mer med tidningen framöver.  Vissa bitar kanske jag kan publicera här så småningom.

...sällan antingen eller.  Oftast är det både och.

"Loffe" har precis lämnat det här jordelivet och prinsessan Sofia och prins Carl Philip har fått sitt andra barn.

Det enda vi egentligen vet är att vi har fötts för att finnas till en begränsad tid här på jorden och sedan dö...

Vi måste bli mer rädda om varandra, men jag vill inte heller leva som om varje dag skulle vara den sista!!!  Bättre då att leva som om varje dag var den första, med lust och nyfikenhet.  Men det betyder förstås inte att vi aldrig ska tillåta oss själva att vara ledsna, besvikna, arga etc.  Vi är ju inga robotar.

Visst är det så.  Och det är ytterst viktigt att inte komma med några pekpinnar.  Vi människor är olika och unika med våra specifika egenskaper och referensramar.  Det du själv är riktigt bra på (för oftast finns det något) kanske en annan inte är så bra på och tvärtom.

För vissa, kanske rentav ganska många, kan varje dag se likadan ut, inte många skiftningar i allt det grå.  Man kanske inte heller vill att dagen ska innehålla så många överraskningar.  De överraskningar som kommit under flera år kanske inte var av det mer angenäma slaget.

En 69-årig kvinna sa nyligen till mig att hon inte tycker om förändringar.  Hon har dessutom psykiska problem och tar medicin.